Stabijhoun – som rasen beskrivs nu i hemlandet (hämtad från nederländska klubbens hemsida, under Stabijhoun. Översatt från originalspråk) HISTORIA I KORTHET Rasen härstammar från Friesland, en region i nordvästra Nederländerna, där den länge varit känd, och beskrevs i friesiska texter som “bijke” – den “lille mannens” hund (jordbrukaren, som tjänstgjorde som dagarbetare, eller hyrde små egendomar.). Den användes mest vid jakt på mullvad, vars skinn bidrog till inkomst, samt för att hålla efter råttor och iller. Dessutom som vakthund av hemmet och ibland som jakthund på fågel och hårvilt. De sistnämnda viltet användes mest av tjuvjägare – större mark- och gårdsägare hade andra “adelshundar”. Det är en väldigt mångsidig hund, som idag huvudsakligen används som sällskapshund. EGENSKAPER “En Stabij är vänlig mot alla, men inte direkt en vän till alla”. En Stabij är oberoende. Vissa kallar det envis – men i själva verket är den självständig. Bönderna ville ha en hund som arbetade självständigt – och den egenskapen har rasen än idag. Om man vet hur man hanterar det, är det inget fel med det. Med otillräcklig och/eller inkonsekvent behandling kan den utvecklas till en svår och instabil hund. Stabij är en bra hund och en följeslagare för livet med god vägledning. En Stabij utforskar mycket, kan därför hamna i trubbel – i allmänhet förväntar de sig att ledaren erbjuder en hjälpande hand. Håll alltid ett öga på vad en Stabij gör. VAKANDE/VAKTANDE En Stabij är mycket knuten till sin ledare. Det har både fördelar och nackdelar. Den som tror att hunden kommer att ordna saker när något pågår luras ofta. Även om Stabijhoun ger mycket ljud ifrån sig, när något händer, förväntar den sig generellt att ledaren löser det vidare. JAKTINSTINKT Hunden tycker dock om självständig jakt och med tanke på dagens trafik är det klokt att sätta gränser, att ha bra inkallning, samt veta om egna boendets gränser. Bli inte arg när hunden söker efter skadedjur självständigt och till exempel gräver. Kom ihåg att denna egenskap kan vara svår att ta bort. Stabijhoun har tendensen på grund av sin oberoende disposition, att göra saker de själva ser som användbara. Att hålla efter skadedjur ser många Stabijer nyttan av, oavsett om det sker i trädgården eller någon annanstans. UTBILDNING/FOSTRAN Stabijhoun tycker om att arbeta för sin ledare, men den måste först veta vem ledaren är. Detta kan utvecklas genom att ge en lugn, glad och varierad uppfostran, där en konsekvent strategi är mycket viktig. Ett hårt tillvägagångssätt är meningslöst med en Stabij; han kommer helt att blockera det och kommer inte längre att vilja utföra sina uppgifter frivilligt. Och det frivilliga gör just Stabijhoun till en trevlig och bra vän! Viktigt att uppmärksamma! För mycket tryck är inte en bra idé och en bra vägledning är viktig. Rasen är lätt att motivera i sig men den blockerar också snabbt om tillvägagångssättet inte passar hunden. Den främsta orsaken till detta ligger i att Stabihoun, var en hund som levde utomhus. Det vill säga att den inte vistades inomhus, och var tvungen att gå sin egen väg till stor del. Rasen var bra, i en tid när det knappast fanns någon trafik och det fanns liten yttre påverkan. Idag är det annorlunda: det finns många krav på våra hundar och det finns Stabijer som har svårt med det. AKTIVERING Även om hunden idag hålls som sällskapshund behöver den mycket motion. Men det som kanske är ännu viktigare är att hunden får en “psykisk” utmaning (mental stimulering) och för hunden är det främst samarbete med sin ledare. En Stabij behöver ha en funktion i det dagliga livet, och det behövs variation. BARNVÄNLIGHET Stabij har namnet om sig att vara väldigt barnvänlig. Det är sant, men en Stabij kommer säkert att ange sina egna gränser. Just för att de är så beroende av sin ledare, sätter hunden ibland gränsen litet sent. Se alltid till att hunden inte hamnar i en position där den inte kan komma undan. I det ögonblicket kommer den söta och toleranta Stabijhoun också att morra. Detta gäller naturligtvis alla hundar, och därför också en Stabij: Lämna aldrig ett barn ensam med hunden. Översatt från Nederländska rasklubbens (NVSW) websida/hemsida avsnittet om Stabijhoun Den mångsidiga hunden från Nederländerna Äldre/tidigare beskrivning av rasen: Föreställ dig i ditt huvud en åker. Marken är tung av lera, när det regnar är den ännu tyngre. För varje steg du tar fastnar dina stövlar med ett sugande smackande ljud. På långt håll ser du ett byte: hare, kanin eller fågel -välj själv. Det är en dimmig dag och mycket fuktigt.Du vandrar där i betfältet, din hund går bredvid dig – och där! En and!Du skjuter fågeln, den faller ner på andra sidan floden långt ifrån dig (du är en dålig skytt) det här fallet behöver du en hund med kraftiga ben och rejäla muskler, en hund med stora tassar och brett bröst. Hunden skall med lätthet kunna springa över fältet, simma över floden och sist men inte minst: klättra upp och ner för de branta flodbankarna och ta sig tillbaka samma väg. Hunden skall också ha ett skarpt spårsinne så att den kan hitta din kvällsmat! Vem behöver elegans??? Det kommer inte att fylla din mage. Stora tassar och ett brett bröst, för att ha styrkan, orken och tillräckligt med fart för att hämta fågeln innan du blir tagen av markägaren: Du är faktiskt tjuvskytt här… De stora tassarna behövs också för att kunna klättra upp och ner över vilken flodbank som helst! Det finns en anledning till uttrycket: Ingen bank är för brant för en stabijhûn! Väl hemma igen, samma hund vaktar ditt hus, skyddar dina barn och håller råttor, mullvadar och sorkar borta från din mark. Och eftersom det är en modig hund, tvekar den inte att ge sig på iller också! Dina yngsta barn kan kela, leka och mysa med honom. Och den förvandlas från en formidabel råttdödare till ett stort mjukt gosedjur… Texten är översatt från engelska till svenskaOriginalförfattare: M. Bergen-Rosendaal UrsprungStabijhûn kommer från Friesland i Nederländerna och härstammar troligen från en Frisisk fågelhund och en spaniel som spanjorerna hade med sig på 1500-talet. NamnetNamnet stabijhoun kommer från det nederländska uttrycket sta-mij-bi som betyder stå mig bi. Stavningen av stabyhoun är en gammal stavning, idag ska det egentligen stavas stabijhoun. Namnet uttalas [stabejhun]. I sitt hemland kallas den för Stabij eller Bijke. HistoriaDå den fattiga bonden inte hade råd att ha flera hundar för olika arbetsuppgifter, var han tvungen att ha en så mångsidig hund som möjligt, en som kunde hjälpa till på gården. En stabij följde med på jakt och kunde då både finna och apportera bytet, som ofta bestod av räv, hare och fågel. Den skulle dra skrindor med diverse varor till och från gården. Den var också en utmärkt sork- och mullvadsjägare. För att bonden skulle få in lite extra pengar tog han hunden i en korg på cykeln och åkte runt för at jaga mullvad. Mullvadsskinnet var mycket eftertraktat till foder i handskar. Stabijen skulle också varsko familjen vid främmande besök, och vara en mycket trevlig familjehund. År 1942 den 10 oktober, blev Stabyhoun erkänd som ras i Holländska Kennelklubben. IdagI Sverige används stabijen till många olika ändamål, både som jakthund, lydnadshund, eftersökshund och en aktiv familjehund. Den har mycket lätt för att umgås med människor och tycker om barn. Den har även lätt för att förlika sig med andra hundar och andra sällskapsdjur. Stabijen är alltså en bra allround hund. HelhetsintryckStabijen ska vara kraftfullt byggd, något längre än hög. Den får varken vara för grov eller för spensligt byggd. Rasen ska som sällskapshund vara tillgiven, mjuk och vänlig. Den ska vara intelligent, lydig, lättlärd, lugn och vaksam, men aldrig aggressiv. Uppförande/karaktärAlert: Pigg, arbetsvillig, vaksamt, social och alert …. Envis: Har en stabij bestämt sig för något, ja då är det svårt att övertala den till något annat. Men, det är en utmaning att överlista hunden, man kan ibland undra vem som sysselsätter vem. Intelligent & lättlärd: Den har mycket lätt för att lära sig saker, både det som är bra och det som är mindre bra. Stabijen är en hund som vill jobba och lösa problem. Och som så många andra raser så är det förstås olika från individ till individ. Allroundhund: Våra svenska stabijer används till: fågeljakt, småviltsjakt, viltspår & praktiskt eftersök. Jaktprov:Stabijhoun har som övriga raser ingående i SKF (Specialklubb för Kontinentala Fågelhundar) jaktprov. Eget jaktprov för Stabijhoun gäller från 2007 och består av eftersöksgrenar, släpspår och vatten-apportering samt fältprov.Jaktprovsregler finns under fliken jakt här på hemsidan. SvSK anordnar egna jaktprov under året, man kan också delta på andra SKF:s rasers prov.De flesta valpar tycker om att bära saker, uppmuntrar man detta är det en god grund för en spontanapportör. Stabijen har ett stort viltintresse som man ska tillvarata, stadga för vilt bör tränas i tidig ålder.Stabijen fostras med en fast men vänlig hand, en bra aktiv ledare formar en underbar hund och arbetskamrat. Eftersökshund:Stabijen är en helt suverän spårhund. Den är mycket spårnoga och arbetar i ett härligt tempo. Här kommer också rasens envishet och målmedvetenhet till sin rätt Tillgiven och vänlig:En aktiverad stabij är en harmonisk hund!Den vill vara i centrum, kryper gärna upp i soffan och sängen för att få extra mycket ”kel”.
